
Det är så roligt att studera Oscar och de andra barnen. Jag försöker låta honom hållas och se vart det leder. Låter även de andra barnen ta på honom och hans leksaker. Jag tror det är nyttigt. Han är snäll, och säger ifrån om de bråkar för mycket.
Här på bild är Nova. Hon och Oscar är lika, och de gillar att hållas. Ingen av de kryper ännu så de är på samma "nivå".
Idag på Öppna förskolan var dietisten på besök, och vi fick veta lite om mat. Jag kan inte påstå att jag blev mycket klokare, men sunt förnuft och konsekvent. Har jag en "regel", bra eller dålig, så ska vi följa den. Rutiner och nyfikenhet.
Gumman sa att det inte såg ut att gå någon nöd på Oscar.
Så här smal har han aldrig varit! :)
Försöker trappa ner amningen. Det gör så in i ****** ont, så jag tar ett mål i taget. Imorse gav vi välling, så nu är det bara tre-amningen kvar. Vi får se när jag har samlat mig inför nästa ryck :)
Efter Babycafet åkte vi till Magda och Arvid och blev bjudna på lunch. Det är så otroligt mycket godare att äta när man inte gör det ensam. Tack snälla Magda!
Sen for vi hem och träffade Farfar Leif en stund.
Pappa Emil lirar pianobar ikväll, så vi har varit "ensamma" hela dagen, så det var skönt att träffa lite människor. :)
Efter gröten tog lillen ett bad och sedan satte vi oss i soffan för lite mys. Han gosade så gott att han plötsligt somnade i min famn. Jag blev så rörd! Jag har kämpat så med nattning inför nätter och tupplurar... Och nu bara gosade vi, och han stängde sina vackra blå. <3
Jag uppskattar varje minut med min underbara son!
Tanken slog mig häromdagen, att det här är enda tiden i hans liv som vi spenderar och delar dagarna tillsammans. Snart är det dagis och främlingar kommer spendera största delen av dygnet med min son, sen skola och sen flyttar han.
Är det inte fruktansvärt? Jag sätter ett barn till världen, men det är bara första året jag får "vara" med honom, resten av tiden tas han hand om av främlingar...?
Ta vara på tiden, det ska jag göra!