Personlighet

Något har hänt. Fina Oscar har vuxit sig stor och fått en sådan fantastisk personlighet. Han är liksom inte en liten bebis som tittar, ler och jollrar längre. Han får mig att skratta och vi leker lekar tillsammans. Han busar och när jag inte busar tillbaka kommer hans kittla-ljud och lilla pekfinger fram.
Om jag låter arg kommer han upp i knäet och klappar mamma fint på kinden. Ler jag inte då så pussar han mig!

Får han inte uppmärksamhet gör han hyss och sedan skrattar han och springer iväg. :)

Och pratar. Jisses vad han pratar! Diskuterar med mig och sig själv i spegeln. Han är fantastisk!

Det är alla dessa små ting, som blir fler för varje dag, som får mig att le och hela hjärtat fylls med kärlek. Kärlek till detta underbara barn! Min bästa lille kompis!