Nu var'e klippt!

På ettårskontrollen påpekade jag IGEN, att Oscars tungband är kort. Äntligen skrev de remiss till Öra-näsa-hals på KSS! Jag frågade flera gånger om de gjorde ingreppet direkt och både läkaren och sköterskan sa att det var bara en undersökning för bedömning.

Jag har läst på och på barn som Oscar klipper de inte direkt utan det blir narkos. Det är svårt att hålla still starka ettåringar så att man klipper rätt. Så, mentalt har jag länge förberett mig för det. Övervägt vilket som är bäst för Oscar. Låta tungan vara, eller klippa.

Jag har ju börjat jobba, och det känns så svårt att vänja sig vid att man inte alltid kan vara med längre. Emil fick åka till KSS och jag var så orolig, även om det "bara" var undersökning.
Det är så svårt att förklara, men det är väl mammakänslorna antar jag. Inget är viktigare är Oscar!

Till slut ringde äntligen Emil!!
Nu är det gjort, sa ha .
Va! VA?!? Va va va!!?!
Mitt hjärta gick i tusen bitar. Min Oscar! Jag var inte hos min Oscar när han var rädd... Jag som alltid vill och kommer finnas hos han! Åh så ont det gjorde.

Emil lugnade mig och sa att allt gått bra, att han hade varit ledsen de 2 min han höll fast honom, men efter var han gladare än innan!
Det blev lokalbedövning med spray och klipp. Läkaren sa till Emil att själva sticket för narkosen gör ondare än klippet, så fick han bara komma in i munnen på Oscar så var detta det bästa.

Det är skönt att det är gjort, men det kom lite som en chock.
Oscar verkar må bra. Det är svårt att veta om det gör ont eller ej för han är supersnorig, hostig, och dessutom såg jag två tänder som kommit upp idag.
Jag fick honom att lipa men tungan verkar inte komma längre ut än innan. Kanske beror på att han har ont.. Jag vet inte. Vi får vänta och se.

Nu är det i alla fall klippt!