Selfie

Lite egentid tillsammans med fina Meja. Fick bli en snabb selfie i hissen upp till vårt första möte med måndagsgruppen på Öppna förskolan. Vet inte vad jag halkat in på, men provar allt för att må bättre.

Jag vill göra allt jag kan för mina små underbara gåvor, min son och min dotter.

Jag fick veta, att när jag satt på samma ställe med Oscar för tre år sedan, hade jag fått frågan om ett speciellt minne från barndomen som betydde mycket för mig. Jag svarade då att det var när jag fick sitta i hammocken med farmor och luta mig mot hennes mjuka bröst.

Sedan dess har de använt det som ett perfekt exempel.
Ibland behövs inte mer än en famn att känna sig trygg i.

Det tänker jag mycket på nu. Dagar då jag inte orkar leka, vårda och uppfostra, då kramas jag. Håller om. Älskar.
Jag tänker också på hur mycket jag skulle vilja sitta där igen, i hammocken, med farmor. Jag saknar henne. Jag önskar jag fick gömma mig i hennes stora famn en liten stund.