Helt okontaktbar var han. Ögonen var uppspärrade och han fäste inte blicken mot någonting. Reagerade inte på tillrop eller hudkontakt eller något annat. Vi sprang ner till toaletten för att svalka honom och en skärrad pappa Emil fick ringa 112 för första gången i sitt liv.
Mamma fick åka med Oscar i ambulansen och en något lugnare pappa fick ta egen bil efter.
När vi kommit fram var Oscar på bättringsvägen, men helt slut efter krampandet. Han sov sig igenom både blodprov och andra tester. Vi behövde i alla fall inte lägga in pojken utan vi styrde vår kosa hemåt och fick vila upp oss efter pärsen.
Nu är febern borta, men Oscar är fortfarande krasslig så vi får se hur helgen artar sig.
Oscar hälsar så gott till alla läsare. Kram på er!
Usch vad tufft ni har haft det, så skönt att höra att lillkillen är bättre nu.
SvaraRaderaHan ser ju lycklig ut med sin febertermometern.
Sköt om er och ha en skön helg
Kram Från Skåneland